Mitt paradisträd har genomgått en renovering. Ny jord och en ny frisyr. Stackarn har växt alldeles för snabbt och blivit alldeles gänglig och tunn. Sekatören fick komma fram och det gjorde ont i mitt hjärta när jag var tvungen att snagga honom för överlevnad. Jag borde nog egentligen ha snaggat honom mer men det tog emot. Konstigt att man kan ha så mycket känslor för en växt. Men han har varit med mig länge. Sen högstadietiden om jag inte minns fel.
Av paradisträdets avklippta grenar gjorde jag en krans. Eftersom paradisträdets blad är fyllda med vatten kommer den att hålla sig fräsch länge :) Varför slänga något när man kan återvinna det?!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar