Jag har hängt ut en talgboll utanför vårt vardagsrumsfönster. Endast en liten fågel har mumsat på talgbollen och det var precis när jag hade hängt ut den (kan ni se den lilla på bilden?). Sen dess har ingen velat mumsa på talgbollen. Teorierna i tidningarna har varit att talgbollarna är för gamla medans andra säger att det bero på kylan. En kvinna tipsar om att man ska ta in och värma talgbollen i mikrovågsugnen så att den tinar. Då ska fåglarna komma igen. Jag får nog ta och prova det i morgon helt enkelt så att jag kan få lite fåglar utanför mitt fönster.
Nedanför en fågel i pappas trädgård. Pappa kör med talgbollar, äpplen, solrosfrön och lite andra frön. Det är tur att det är mycket snö nu så att Emil (katten) inte vill ge sig ut i trädgården och jaga de små.
I dag har det varit töväder hos oss under dagen och nu på kvällen började det snöa igen! Stora, tjocka, ludna flingor föll från himlen. Vackert, men jag saknar solen och gröna blad!
Jag hoppas ni alla får en fin fortsatt fin helg i snön!
3 kommentarer:
En sån liten rödbröstad har jag oxå på balkongen, om jag tror rätt så är det en rödhake och borde egentligen inte vara här nu. på tal om katter... när Asterix fortfarnade bodde hos oss stod tanterna i andra trappuppgången och gapa och skrek en dag... Asterix klättrade på tegelväggen 2 meter upp och satte i sig 6 små fågelägg av just denna fågels som gärna bygger bo i hålor. Tråkigt men sant... vad kunde jag säga annat än att "han är ju katt"
Men det är skönt om man kan rädda de små liven.
En liten tackgåva till dej finns inne hos mej. Kram
Hej Johanna!
Förlåt att jag inte skrivit till dig förns nu. har inte haft sån vidare blogglust på ett tag.
har suttit o skrollat och tittat på maaaaassor av bilder på din underbart söta Ayla.
Tänk att hon är 12år....hon ser ju nästan ut som en valp....
fast det är ju det som är så charmigt med Westies...att de är lika söta som vuxna.
Vi tycker ju vår lilla Sally blivit så stor...hon är ju mer än dubbelt så stor nu mot när vi fick hem henne.
Hennes öron är enormt stora och jag undrar så om de kommer vara det alltid.
jag hoppas att öronen växt före resten av huvudet för annars kommer hon se ut som en hare resten av livet...hihi.
Jag läste att Ayla tycker det är jobbigt att gå i trappor nu....blev lite tårögd.
Vår lilla tuss är jätte stolt över att hon kan gå uppför...nerför vågar hon inte än.
Hon älskar också snö och särskillt att borra ner ansiktet.
I morse gick vi på prmenad och pulsade i snö en bra bit...lillgumman skuttade som en kanin o när vi kom hem trodde vi hon skulle vara uttröttat o vilja sova.....icke...först efter en halvtimmes jagande av katterna slumrade hon in....hihi....
jag länkar till dig såp jag kommer ihåg att komma hit.
Kram o ha en ny härlig vecka!
Katarina
Skicka en kommentar