tisdag 16 november 2010

Kram


Hon är duktig på att skrämmas. Hon kräker nästan hela tiden min Tuss. Idag fastnade kräket på vägen upp, två gånger. Två gånger föll hon i hop i mina armar (jag trodde hennes sista stund var kommen) och jag fick göra Heimlich på henne för att kräket skulle komma upp. Hon är så svag Lilla Tuss. Vi har pratat med veterinären och det kan vara så att hennes båda mediciner (den hon får nu mot sin infektion och den andra som hon får mot sin cancer/svårigheter att andras) inte samverkar. Nu ska vi försöka ta bort hennes ordinarie medicin ett tag och bara få bort infektionen. Bort med allt som hon vanligtvis äter och bara ge henne majsvälling. Jag håller tummarna att detta hjälper. Jag är faktiskt helt slut. Att oroa sig för henne tar mycket av min energi. Min lilla söta vän.

3 kommentarer:

Elisa Day sa...

Lilla Tuss är en kämpe! Kramar till er

Viveca sa...

Ja, visst tär det på en. Sjukdomen drabbar alla närstående också, på sätt och vis. Hon känner sig i alla fall säkert trygg hos er, fina ni...
Kram

Pilo sa...

Era stackare. Vilken liten kämpe. Hoppas att allt går vägen.