Tyra

I söndags var jag och pappa var i väg och hämtade Tyra. En ettårig schnauzer som behövde ett nytt hem. Pappa och Tyra fann varandra direkt och de passar verkligen bra ihop och det är det som är viktigt eftersom Tyra kommer att vara pappas hund. Jag måste erkänna att jag tyckte hon var lite blyg men här hemma har hon verkligen visat sin personlighet. Hon är väldigt lätt att tycka om. Jag och Micke hade henne här om natten och hon ligger så snällt i sin korg och sover. Tigger inte när vi äter. Drar inte i kopplet. Lyssnar när man pratar med henne. Gillar att gosa och bli kliad på magen. När jag kom till pappa här om dagen blev hon glad att se mig och när pappa kom och hämtade henne efter natten hos oss skuttade hon av glädje in i bilen. Hon har redan anpassat sig till oss och det känns som vi har haft henne längre än de få dagar hon faktiskt har varit här. Det känns bra och pappa är lycklig och katten är lycklig och Tyra ser ut att trivas och må bra. Hon har redan skaffat en hel drös med hundvänner här nere och alla som ser henne smälter. Hon är så liten och så söt :)

Det känns skönt att jag kan låna Tyra när saknaden blir allt för påtaglig efter Ayla. Jag har inte varit mig själv sen hon försvann. Det känns fruktansvärt ensamt utan henne. Hon var en del av mig. Det var hon och jag mot världen! ;)